ja men varför inte?
men hej tjena hallå kul att ses!
jag velade, fram och tillbaka, fram och tillbaka, ifall jag skulle åka till Norge, till Kajsa och jobba och tjäna pengar, eller om jag skulle stanna i London och satsa på att skaffa bättre jobb där. Jag bestämde mig för att åka. Jag grät och grät men jag bestämde mig för att, jag skulle åka till Norge. Sen fick jag jobb på Marriott, men eftersom att jag hade bestämt mig för att åka så sa jag nej. En timme och tusen tankar senare fick jag ångest och panik och undrade vad fan jag höll på med, så dagen efter ringde jag tillbaka och bad om att få chansen igen! Jag fick den och var lycklig i detta beslut i ungefär tre dagar. Sedan, med hjälp av mina kära exkollegor A.J och Gorkem, så började jag ifrågasätta detta också och undrade vad fan jag höll på med här! Så efter många om och men bestämde jag allt med Kajsa, jag gjorde ett lite obehagligt samtal till Jenni på Marriott, ett annat skräckinjagande samtal med Barry, och sedan hade jag det klart för mig; Jag skulle åka till Norge, jobba, tjäna pengar, och sedan resa.
Så den 16e juli tog jag flyget hem en tidig morgon(efter en sen natt vilket resulterade i en mindre bekväm hemresa)och mötte upp min pappa och Bea på stationen i Växjö.
Efter detta har det rullat på. Som sagt så heter restaurangen/baren Musikkcafeen, det är ett väldigt trevligt ställe som ligger precis vid vattnet. Det är bra kollegor, jag gillar dom flesta, chefen är sjyst, maten är mums, vi får gratis personalmat varje dag, vi spelar grym musik och jag kan gå till jobbet. Med spänning väntar jag på första lönen, jag förväntar mig inte för mycket eftersom jag inte har jobbat 100% hela månaden. Men vi får se.
dags för att uppdatera här i bloggen tycker jag!
så vad har hänt sedan senaste gången jag skrev?
mycket.
jag velade, fram och tillbaka, fram och tillbaka, ifall jag skulle åka till Norge, till Kajsa och jobba och tjäna pengar, eller om jag skulle stanna i London och satsa på att skaffa bättre jobb där. Jag bestämde mig för att åka. Jag grät och grät men jag bestämde mig för att, jag skulle åka till Norge. Sen fick jag jobb på Marriott, men eftersom att jag hade bestämt mig för att åka så sa jag nej. En timme och tusen tankar senare fick jag ångest och panik och undrade vad fan jag höll på med, så dagen efter ringde jag tillbaka och bad om att få chansen igen! Jag fick den och var lycklig i detta beslut i ungefär tre dagar. Sedan, med hjälp av mina kära exkollegor A.J och Gorkem, så började jag ifrågasätta detta också och undrade vad fan jag höll på med här! Så efter många om och men bestämde jag allt med Kajsa, jag gjorde ett lite obehagligt samtal till Jenni på Marriott, ett annat skräckinjagande samtal med Barry, och sedan hade jag det klart för mig; Jag skulle åka till Norge, jobba, tjäna pengar, och sedan resa.
Så den 16e juli tog jag flyget hem en tidig morgon(efter en sen natt vilket resulterade i en mindre bekväm hemresa)och mötte upp min pappa och Bea på stationen i Växjö.
Jag var hemma i en och en halv vecka och umgicks med älskade familjen och Agnes, men sedan kliade det i kroppen och jag var tvungen att dra vidare.
Så den 29/7 tog jag tåget till Gbg, mötte upp min Londonpolare Anna, och sedan tog jag bussen vidare mot Oslo.
Jag anlände en torsdags kväll, regnet öste ner, allt var grått smått och fjuttigt, och jag undrade vad FAN jag höll på med, varför lämnade jag mitt älskade London för det här?
Men på stationen stod Eken och mötte upp mig, och han hade fixat allt för den första veckan och han hjälpte så mycket. Dagen efter jag anlände så åkte jag ut till Sandvika för att lämna mitt cv till en restaurang som heter Musikkcafeen, ett ställe som jag hade sett sökte personal på nav.no.
Jag kommer dit och får en liten prat med chefen och dagen efter bestäms det på mail att jag ska komma på provjobb onsdagen efter. Jag åker dit, jag blir lite sen pga tidsoptimism och felberäkning av bussar, men bara tre minuter, men jag gör mitt jobb, det verkar gå bra och jag får mitt andra skift söndagen efter.
Efter detta har det rullat på. Som sagt så heter restaurangen/baren Musikkcafeen, det är ett väldigt trevligt ställe som ligger precis vid vattnet. Det är bra kollegor, jag gillar dom flesta, chefen är sjyst, maten är mums, vi får gratis personalmat varje dag, vi spelar grym musik och jag kan gå till jobbet. Med spänning väntar jag på första lönen, jag förväntar mig inte för mycket eftersom jag inte har jobbat 100% hela månaden. Men vi får se.
Jag bor hemma hos Kajsa och Markus, och jag trivs som tusan. Det är kul att umgås med Kajsis på riktigt, något som jag inte har gjort på ett tag, eller så här intensivt har vi aldrig umgåtts under hela våra liv. Markus är en go kille som är lätt att komma överens med. Så just nu består mitt liv mest av jobb, komma hem från jobbet, kolla på film med Kajsa och Markus och även mycket debatt inför valet. Det är jag mot alliansen här hemma, det känns lite tufft.
Men jag trivs, som tusan.
Även om det här är temporärt, och London ligger därnere i sydväst och väntar på mig. För jag kommer tillbaka, det är inget snack om saken.
Ta hand om er, vi ses snart igen!
